måndag
när jag tänker tillbaka på hösten, terminen som snart är över, känner jag en besvikelse som kanske inte är befogad. min undran är om jag hade kunnat gjort det bättre. det finns för- och nackdelar med mig, med hösten. men om bara framtiden var viss skulle stegen vara lätta och insikten om att jag lever nu nu nu hela tiden, inte vara smärtsam. jag vill göra det jag behöver. de enklaste ting är svårlösta. jag vill vila i mammas knä.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
