tulo mellan benen.

nu är jag tillbaka i min lyckliga skepnad. 

två dagars chipsdipp utan chips.

jag kan inte klicka under.

fast andra kan.

jag är överlägsen vissa auktoritärer. det känns skönt att veta, även om det var en understimulans som gjorde hela min helg frustrerad. nu orkar jag bara skratta.

pizza, peptalk, snus. bättre kunde det sig inte; lisa får sitta timmarna ut i mitt kök, och det känns som att vara mer hemma än annars.

skolan går bra, jag går bra, fast mina höfter knipit ihop lite. inte lika höga benlyft, men bättre hopp än senast. jag är helt enkel bäst i stora drag.

nu ingen förbannad harkrank, kärlekskrank i halsen. det har lugnat sig lite, för jag kan inte trava omkring som på högvarv.

jag har kommit på att jag är värdelös på komposition, och det känns outhärdligt, betungande. jag ska bli. och allt annat.

IDAG STOD JAG PÅ HÄNDER. LÄNGE.

jag säger nej till livet.

kanske.

hur ska magen sluta kullerbytta varje gång jag hör min telefon signalera. kanske är det han.

och så är det förstås inte. hur många dagar kan jag hoppas innan jag borde ge upp, hur många gånger får jag höra av mig, borde jag bara lägga av.

bon iver får rädda den här kvällen. det kom panik på hemvägen, så jag gick det saktaste. mörkret brukar ju ändå säga att det är okej att ta sig hemåt för att t. ex sova. men jag behöver underhåll och aktivitet.

så, skitiga händer och knän, efter utomhusrep i santa karins ruin. 

ingen väntar. utlopp i telefonen med far och bror, och snart ringer mamma minst två samtal till innan vi säger god natt. min allra käraste bror tog hand om mig i 46 minuter, som sa att du är ju ganska söt, och att jag inte ska bry mig.

varför vill inte den allsmäktiga kraften att jag ska knulla.

jag vill nödvändigtvis inte knulla, men jag behöver bli fysiskt rörd. 

jag känner mig redo att skriva något slags ai lov u, göra en didrik, klanta till det, förhasta mig igen - men bara för mina ivriga förhoppningar. lyckligtvis har jag ännu inte gjort något medvetet snedsteg. det ska inte ske den här gången.

mitt enda internet, men mer än vad andra kan erbjudas, finns tätt tryckt mot ytterdörren. jag står bokstavligt på tröskeln. som troll i farstun. eller var det tummen.

detta gjorde mig förstås djupt tillfredsställd - nu kan jag ha videon snurrandes i bakgrunden och se en framtid.

imorgon ska jag cykla till skolan, och vara bästa av alla. jag ska göra allt jag kan.

jag ska: nu.

skriv, badkar.

det finns en korsning där jag känner mig fri.

där cyklade jag idag. som bäst är det om våren och hösten.

lisa lars föreslog middag ute, och jag trodde inte till den mildaste grad att det skulle bli en sån underbar kväll som gårdagen inbjöd.

vi åt varsin galett, drack fransk öl och whisky med kaffe, flyttade bord två gånger - en gång för kylan och nästa för sällskapet.

vi träffade konstare och en tonis. vi skulle gå vidare men jag hade inte leg (och här kommer lyckan) så  lisa lars och jag tänker surfers med carl. vi drack lite mer öl och jag upptäckte att jag berusats innan jag blivit redlös. sen stängde de snart och jag drack mycket vatten och ute improviserade vi och på något sätt hade alla vi pratade med någon slags knytning till filipstad. eller åtminstone värmland.

"pelle" var trevlig men anonym var dumsnurr och det märktes tydligt att han bara vill stoppa upp snoppen. lisa åkte iväg på min cykel och sen gick carl och jag åt varsitt håll från österport.

idag kanske lisa och jag ska spåna på våra stop motion kött-filmidéer.

herregud herrejag. kallt kaffe yrsel i pelvis

rullar ner, gardinen. för.

söker snygglåt. obehag möter mig i trappen. när vem det än är, fäster sig. som fästingar klättrar uppför slidan, eller som nyfunna vänner.

andas för glömskan.

läppar skriver endast inhandling. en handling.

magen sväller av bara tanken som dreglar över listan. men nu är det väl blod.

jag bli så ledsen av att sakna och längta. det måste få vila.

och helikoptereko, enkla pianospel, kyrkklockornas halva slag.

ärliga handslag. stundtals i min spegling. conordanielbenkarl. i want a lover i don't have to love.

det känns inte ens när flugor går på fingrarna. de rör sig, och när jag rör mig stannar de.

rysningar som svallar och 5 cm diameter är av minsta slaget. fy fan vilken rädsla och fy fan om jag varit ensam hemma, och fy fan om jag sovit med det odjuret i mitt hem. levande.

ia dödade spindeln med en känga. nu ska jag städa kliniskt hela natten och så fort öb öppnar imorn bitti blir det kubikmeter radarspray.

ja fy fan vad vi dog.

med ballonger kan det inte annat än börja eller sluta illa.mående.

sen minns jag att det inte alls är jag som ska bekymras.

kan inte hjälpa sex öppna fönster, och sen ett i sovrummet som läcker in för regnet.

kläderna torkar inte, blir blöta, hänger kvar, men är grannens.

lady.

come in.

inatt, inte ens på den här sidan dygnet, gick jag hem innan jag kommit ut.

jag såg billig ut och en medelålders muttrade hon kan inte fått mycket ikväll och jag ville ta honom i kragen, skrika LÄGG AV men mindes senast jag drack kaffe och inte borstat tänderna.

det var dress up kalas och jag totalfailed. så jag kunde inte så för mig själv, var rädd att åtgärda det med något som inte kunde stått mig på benen, och sa jag måste se havet. vi ses snart.

överrumplad och överambitiös. idag ska jag lägga av med att vara alla tillags. läggdags.

peel and reseal

loka tröstar den värsta

panik panik potatisgris

jag är rädd för svinflu och för döden

havet vid min barm

letar-saknar han

som inte minns namn

eller han som cyklar en mil och tillbaks

jag hann säga jag vill gråta, och sen satt jag lutad mot korridorelementet

slickade tårar och svett för kajsa som hördes komma med: allt bra, vännen?

på hemvägen gick jag in i gallerian för att boka massagetid. jag fick vänta några minuter, som redan innan de börjat, pumpade skam i mig över att sitta där i fönstret och skylta.

idag var jag förbjuden. så imorgon får bli bra igen. trots att jag nätt känt av att denna dag skulle hunnit ge mig kraft och vila.

vid halv ett. jag sov med blött hår på kudden, och det gör mig alltid lite rädd när jag vaknar. ifall det möglat.

vi har en dålig tv och jag som ville älska den nu.

säg nu för fan annars fiser jag i luftan
det luktar (hamburgerdressing och lite ciggarill)
könsinriktat
som en pannkis
jag känner ditt kön som lasse i bullerbyn

vi har femti kvadratmeter stort, ändå ligger vi hår(t)
jag mår lite illa.

inte på g a dig.

jag är din sån hära; pundare.
på teatern. alla rika har det hemma.
jag har hår i pungen, pung i mun..