loka tröstar den värsta
panik panik potatisgris
jag är rädd för svinflu och för döden
havet vid min barm
letar-saknar han
som inte minns namn
eller han som cyklar en mil och tillbaks
jag hann säga jag vill gråta, och sen satt jag lutad mot korridorelementet
slickade tårar och svett för kajsa som hördes komma med: allt bra, vännen?
på hemvägen gick jag in i gallerian för att boka massagetid. jag fick vänta några minuter, som redan innan de börjat, pumpade skam i mig över att sitta där i fönstret och skylta.
idag var jag förbjuden. så imorgon får bli bra igen. trots att jag nätt känt av att denna dag skulle hunnit ge mig kraft och vila.
vid halv ett. jag sov med blött hår på kudden, och det gör mig alltid lite rädd när jag vaknar. ifall det möglat.
vi har en dålig tv och jag som ville älska den nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar