Trots att jag vaknat för sent har jag inte något att vara sen till. Kommer aldrig ut innan mörkret. Sväljer vitaminer och kalktabletter som förstör hela njutningen bara av att ha dem i munnen. De ska mätta måndagens begär, övertygar jag.
Karin solade en gång, och det var första gången jag kom på att jag också kan göra det.
Har fått så nariga händer det här året och är rädd för rynkor; linjer och marginaler.
Allt kommer gå så bra.
En bra magkänsla, även om den gör ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar