gullpian

och en natt ovanför crêperiet, behöver jag inte längta efter.

jag hoppade tills jag tappade en vante, och tills håret stripade, pannan grinade.

min beundrarförfattare (som jag inte ens läst, men som åtminstone nästan kanske är min vän) sa och såg livrädd hej här är jag.

jag hittar inte någon gärd, inte heller det jag tappar. som sugen, blir lite avsugen. jag förstår om andra blir.

blir man, eller är man redan märklig - när man hittar sina ställen.

tretton. det började med basar. i vilken stad gör man köttfärs av alla oskulder. var plogar man mest. var exploderar snopparna. var gör man puré av cyklar. var är allt möjligt. var är inget möjligt. det tog tid innan det var nog, men sen gick jag hem och låg på spikarna parallellt med ia. p1-promenad till långlisa, tilda grät så mycket, alla fick veta (jag ska flytta) och blev ganska glada. av info och dricka. så vi gick till tonis och träffade några tonisar. och dansade bort tonismusiken tills vi gick till hamnplan 5 (!). det var där mitt huvud blev en vattenspridare och jag trodde på hemvägen att jag skulle sluta i lunginflammation. vi går hem va sa ellinor och jag följde birna och henne upp på övervåningen. alla berättade några kärlekshistorier - utom de egna - och sen somnade jag i skarven mellan två av de absolut finaste människor jag träffat. på morgonen kom brickor ur birnas händer och bananer med chokladdopp och croissanter som jag tyckte om.

jag strukturerade förrådet i hemlighet i bara strumpbyxor som inte blev en hemlighet, som aldrig var en hemlighet.

senare kom jag en timme tidigt till bion så jag tog några omvägar för att dra på tiden och började äta på en galette som jag fick i folie när jag sprang bort. till bion. isak var där och jag köpte kaffe för hälften och skakade hand med ylva som påminner om lilla my och så såg jag på filmer förstås. det var en fåtal fina. men det kändes så uppenbart att jag skulle få gå på dem - nästan så det sa för mycket om var jag är. men det var ändå fint. jag fyllde på med mer kaffe.

matilda hade nycklar till en volvo med skinnfodral som joakim, en granne, en tonsättare, lånat henne. vi åkte med igenimmat en bit, sen upphörde risktagandet bort till willy's där det fanns mycket; och mycket plats att gå med varsin kundvagn fast jag bestämt att bara handla saker under 10:an. efter, herregud, nära 2 timmar kom vi till märta vid kometen och fick äta lussekatter - hur många som helst var - och smutta glögg och se på tv3 som varken matilda eller jag innehar.