gullpian

lyssnar på ryska dikter, hittar en grekisk vaggvisa som kommer passa perfekt, ser nån på tv som jag tror är jag. det är bara när jag pausar, för sen ser jag att hon boxas och är lång. glömmer att jag vill smörja in mina armbågar och knän. det vakna är bara som när det verkligen inte går att somna; jag vänder mig. och vänder mig. och byter bok och byter uppgift. det var intentionen men jag vill inte.