gullpian

det är kvällen innan inlämning och jag har ännu inte börjat. det har kommit till det stadiet att jag inte ens orkar stressa. det löser sig. ingen dör. för det är ju min enda rädsla. döden. och kanske att lyckas med något. fast den här veckan har jag inte hunnit tänka på döden så mycket. idag är första dagen sen innan lovet som jag lagar mat "på riktigt". igår somnade jag säkert halv elva för första gången på mer än ett år. inatt får jag kanske dygna. eller skita i baletten imorgon. det är ju ingen som dör av det.

vi gör smithereens nu. jag är den lilla clownen.
jag önskar valeska-delen var med och jag fick dansa det. jag tror jag är kär.